söndag 20 maj 2012

Jag brukar låtsas börja skriva på fantastiska böcker, jag vet inte hur många olika världar jag har i huvudet. Jag kan skriva ner en replik eller två i mobilen om det är något jag känner att jag behöver komma ihåg, men sen gör jag sällan något av det. Jag är ju inte direkt någon Tranströmer eller så, så att.. Ja. Ofta när jag tittar på det igen efteråt kommer jag inte ens ihåg kontexten. Lösa bitar som saknar hem. Tänkte dela med mig av några, helt utan anledning eller så. Kanske att ni vet vart de hör hemma?

Nej, vi är inte i pildammsparken. Jag lovar.

Han kom aldrig hem

Vi kan sova på balkongen du och jag. Titta upp på himlen och prata strunt. Jag vet att du skulle gilla det, vi är av samma skrot och korn.

Jag klarar bara inte av när han är så överlägsen. Jag vet, jag är tusen gånger värre, men det är ju inte som att jag tycker om mig själv.

Så som vi sprang med svett i armhålorna, håll i magen och med kapporna slängande efter oss. Så som vi sprang i små gränder och kring gamla ruiner. Och kinderna var rosiga och luften fylld av skratt och allting runt omkring oss var som en kostymfilm i sekelskiftesmiljö.

Gråten ryckte i honom och hela hans kropp hulkade när du höll honom tätt intill.

Läser självhjälpsböcker på allmän plats. Signalerar "jag vet att jag är ett psykfall, men jag försöker iallafall göra någonting åt det" stort självförakt, luktar ända hit. Fick den rekommenderad av en väninna alternativt såg den på pocket shop och tänkte "mia törnblom, hon ska visst vara bra.. Jag testar, varför inte, jag har ju lite självinsikt iallafall, jag ska aldrig sluta som mamma, hon som praktiskt taget jobbade ihjäl sig och aldrig vågade säga ifrån när pappa sa nåt. Inte jag inte. Jag är en fri och självständig kvinna och jag ska minsann inte låta mig hunsas med"

Bra att veta om min bror: Han är värdelös på att diska, det finns inget han hellre vill göra en fredag än att se star wars, 

Hon hade lyckats pricka in en riktig riking, utan att veta om det. Dessutom var han snygg och gillade grönt te.


2 kommentarer:

  1. Men, jag tycker det är fint på det här sättet också. Lösryckta händelser och så får man själv hitta på kontexten. Lite poetiskt blir det liksom.

    SvaraRadera