Fint deplåm

Lyssnar på bästaste listan (http://8tracks.com/teakettle/the-world-is-mad) och är bara helt s l u t. Jag är så himla trött. En hektisk kollovecka är slut, jisses vad vi kämpat. Att på morgonen lugnt kunna konstatera "det här hade vi inte kunnat göra i måndags, då hade de bara sprungit runt och skrikigt", ett lyckat uppspel (minus två scenskräckslagna barn) och mysiga ord på klotterplanket. Hastiga önskningar om att de skulle ha ett bra sommarlov, innan de går ut genom dörren och man antagligen inte kommer se dem igen, eventuellt att de kommer stoppa en på stan om nåt år och då kommer man inte komma ihåg deras namn för herregud, hur ska man kunna göra det?
Men just nu sitter jag bara och gottar mig i att allt gick bra och att jag nu har framför mig tre dagar utan att jag behöver oroa mig för teaterleksplanering och bortglömda matlådor och åttaåringar med scenskräck.